.

Tanken slår mig, "och vad tänkte hon egentligen"

Klänning

började se en film, det är en gammal film, och vilka klänningar! nu vill jag verkligen bara hitta den mest underbara klänningen, den perfekta klänningen, de perfekta skorna, de perfekta smyckerna bara en sak som saknas om jag hittar det där

mat

har nyss lagat mat och diskat bort efter mig, plugget funkade men kanske inte blev lika mkt gjort som man ville. blir jobb imorgon på dagen sen natt så får se vad man hittar på tiden emellan

hemma från jobb och stan

efter jobbet blev det en runda på stan, men köpte inget eftersom jag hade pengarna hemma, men då har man tid att gå och kolla vad som finns, cyklade hem, dock trodde jag att jag skulle smälta till en lite klump, iaf smälta fast i kläderna, olidligt kvaft och varmt och eftersom de sagt regn var man lite för väl klädd för detta väder, nu ska jag släppa datorn och ta och plugga till körkortet, man måste ju ta tag i det nån gång.

upp och hoppa

jaa det är bara upp och hoppa, börjar 11 och slutar 14, känns inte helt fel med en kort dag. men detta betyder att  jag har några dagar med jobb framför mig nu, sen mini semester, och det kommer sitta fint att få fara hem, bli ompysslad av mor. nää nu får jag rycka mig upp ur sängen och klä mig samt hinna äta nått, idag känns det bättre än så länge iaf.
dock så insåg jag innan jag somnade att något har försvunnit, den där självklarheten är inte där, och osäkerheten kommer krypandes.

.

det gör ont, så enkelt är det

-

kan meddela att denna dag kan ta sig, länge sen det var så här och det är inget som gör det bättre, vaken mat eller vatten, och inte ett ända livstecken från någon på denna jord.
sen blir det inte bättre av att det ska regna konstant i flera dagar nu, jag vill hem, jag vill fara till polen, värme, mormor, mat, shopping, och den där underbara sängen
.

+

som en plus på detta glömde jag tillägga att jag har fet jävla äcklig träningsverk, det gör som allt så mkt bättre när det finns inte nått värre typ

blää

jag tappade lusten, på allt, man ställer bara till saker, och BLÄÄÄ

säng

vaknar upp och ryggen gör ont som aldrig förr, jag saknar min säng hemma i skell, men det blir att röra sig hem på söndag, känns inte helt fel alltså.

.


aaa

sen igår kväll är det en, två eller flera som klickat in på bloggen flera gånger, det gör en nyfiken, och undrar vad det är ni hela tiden går in och läser/kollar på

jag trodde aldrig

att jag skulle säga detta, men jag saknar skolan... eller absolut inte skolan utan att ett schema, rutiner, att vakna göra något på dagen sen komma hem och känna att man gjort nått på dagen, även om det varit värdelöst, men lixom jobbar jag inte så sover jag, och sover jag inte så ligger jag i sängen och väntar på att tiden ska gå typ, ibland städar jag hela läggan för det är det ända som går göra men om den är ren så är det sova som gäller. ikväll ska jag då iaf ta hand om mig själv, var ner på stan å fixade lite så man får känna sig som en människa iaf.

Ett inlägg

ibland är allt suddigt, man kan inte tänka klart, och man gör mindre smarta beslut. men så är det inte alltid, det finns alltid lätta och svårare stunder i livet, det kan nog ingen ändra på. och under en tid nu så har allt känts suddigt, jag glömde hur det känns att somna med ett leende på läpparna, men du fick mig att komma ihåg, säger inte att det är så varje natt, men vissa nätter somnar jag med ett leende på mina läppar.

majaaaou

asså det är en katt som alltid är utan för läggan, den verkar ensam, och jag är ensam, man kanske ska ta in den å mysa lite, synd att tom är så allergisk bara, men då kan han ju vara någon annanstans ett tag tills det vädrats bort. eller så säger man inget och låter han nysa och klia sig i ögonen
kanske bäst att du börjar diska och städa efter dig...

tråkigt

http://en.akinator.com/
om ni går in på denna sida så ska en ande gissa vad du tänker på eller vill ha, han hade fel men jag tackar ändå inte nej till denna kille

.

du är en typisk drömmare, och jag vill inte drömma, jag vill leva.

jag har inte fattat det...

.. inte först nu, det tog några år, för många kanske men man säger ju bättre sent än aldrig.
även om jag vet att det är det jag är rädd för så vet jag att jag kan inte förlora på det.
igår var det personalfest,och jaa vi lämnar det så, det var kul och vi ser fram emot den som kommer till vintern. och i umeå har vi toppen väder.
där har ni vad jag jag hade på mig och hur jag såg ut igår

ibland

ibland så tänker man säga nått men man hinner inte, och ibland känner man att det är tur, ibland så hatar man sig själv för man vet att man inte försökt.
jag vet att jag inte sagt det men vet inte om jag hatar mig själv eller om det va bra att jag inte hann.. eller hann och hann, finns väl tid kvar, inte försent men jaa...
det ända jag känner är att jag vill ställa mig i duschen och drunkna bort ståendes nu

.

jag blir inte förvånad, för detta är inte nått nytt för mig, det händer varje gång, men jag vill verkligen inte. Jag känner att det får mig verkligen att bli en gnutta dum i huvudet, eller iaf inte smartare än vad jag är! dock är det nått som inte är som det brukar, och jag vet inte om man ska kalla att det är bättre eller sämre, en viss säkerhet, men en stark osäkerhet. men sen alla dessa 1000 frågor som kommer upp i huvudet, alla frågor som jag inte själv kan besvara på, och inte kan hitta svaren på. kan vara lika bra att fara till Umeå på fredag, få komma bort från denna stad, få tänka och försöka besvara alla dem där frågorna man ställer sig själv...
kontrollerat kaos..

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0